HUR DEMOKRATISK ÄR DU?

 

intro demokratisk2

Blogginlägg publicerat hos Sveriges Arkitekter 2018-11-22: https://www.arkitekt.se/hur-demokratisk-ar-du/

 

Ord. Vi använder dem dagligen. Vi sätter ihop dem till meningar, vi kommunicerar med andra människor genom dem, bygger relationer, tillit och samhällen genom dem. Vi har kommit överens om deras betydelse, de är en förutsättning för vår kommunikation.

Ändå förändras deras innebörd. Den förändras över tid, beroende på kontext och på syfte. Konstkritikern Craig Owens beskriver ett skifte i konstkritiken på 1970-talet som innebar att det inte längre var relevant att söka efter en essentiell, oföränderlig betydelse. Han menar istället att betydelse är just kontextuell och formad av konflikter. I samma anda skriver konsthistorikern Rosalyn Deutsche att ”public space is a question”, i motsats till att vara ett statiskt begrepp. Offentliga rum är ett samtal som måste pågå kontinuerligt.

För Göteborgs Stadstriennal fick jag och mitt kollektiv i september i uppdrag att formge en inramning till utställningen Aiming for Democratic Architecture. Vilket fick oss att resonera kring begreppet demokratisk. Installationerna vi formgav utforskar vilken makt som ligger i arkitekters språkbruk och frågar: Hur demokratiskt är detta språkbruk i praktiken?

Utgångspunkten för installationerna var alltså just ord, begrepp och betydelser. Ord som uttrycker värde och värderingar plockades från utställningskatalogens texter, texter som är författade av utställarna själva. Det är begrepp som är vanliga i det arkitektoniska språkbruket för att beskriva urbana situationer och grupper som använder dem. Vi ville utmana orden, se vad som hände med dem när de togs från sin kontext och placerades i en annan.

Bland annat skapade vi en konceptuell pop-up-butik vi med namnet ARE YOU ___ ___ ??? ???. Butikens varor – vita t-shirts med tryck – var gratis. Trycken var enkla ord, adjektiv från utställningens texter. Besökarna på triennalen ombads välja den tröja med det ord de identifierade sig mest med.

Tröjan med DEMOCRATIC tog slut direkt. Sist kvar var SEGREGATED.

Kanske är det så att ”segregerad” är ett begrepp, som förutom att ha negativa konnotationer, har en tydlig innebörd – ordet på en tröja blir ett statement som få vill bära runt på. Segregation är inte en ambition i arbetet med arkitektur och stadsplanering, dock ibland en konsekvens av det. Att vara ”demokratisk” är däremot troligtvis en ambition man är stolt över. Och samtidigt tror jag att begreppet är så inkluderande att det kan uppfattas som konfliktfritt. Tröjan är så generisk att den gränsar till att sakna innebörd.

Vilket faktiskt oroar mig. Deutsche skriver vidare att ”to be democratic, we must acknowledge what exists”. Det tycker jag är en relevant tanke att bära med sig. Det innebär att erkänna att även när ambitionen är ökad demokrati uppstår konflikter. Och att även segregation kan vara en konsekvens av de ambitioner vi kallar demokratiska. Det innebär att vi inte slentrianmässigt kan använda ord och begrepp – vi måste ständigt definiera och omdefiniera dem. Inte ta dem för givna.

Demokrati är en praktik –  inte ett statiskt påstående.